IF Metalls historia

Vår historia sträcker sig mer än 100 år tillbaka i tiden.

Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning till gruvor och verkstadsindustri. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka i tiden.

Redan 1888 slöt sig skomakargesällerna, som så småningom blev Beklädnads, samman. Samma år bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet. Icke yrkesutbildad arbetskraft fick sitt eget förbund tre år senare, Grovarbetareförbundet, som senare skulle bli Fabriksarbetareförbundet.

Under åren har den fackliga kampen förts genom agitationer, förhandlingar och strejker, samt på den politiska arenan. Steg för steg har de fackliga organisationerna flyttat fram arbetarnas positioner på arbetsplatsen och i samhället.

Med IF Metall har ett gemensamt starkt fackförbund skapats.

130 års historia

De första fackliga organisationerna bildades för mer än 100 år sedan. Då var arbetslösheten hög och fattigdomen utbredd, lönerna var låga och arbetsmiljön dålig. En arbetstid på 12–16 timmar, sex dagar i veckan, var vanligt. Anställningstrygghet saknades helt.

Många protesterade genom strejker och demonstrationer, men svälten tvingade tillbaka dem till arbetet. Så småningom förstod arbetarna att om man bara kunde hålla ihop så var arbetsgivarna tvungna att lyssna.

De fackliga pionjärerna hade inget lagligt skydd utan förföljdes hänsynslöst. Med hjälp av polis och militär försökte arbetsgivarna krossa framväxten av de fackliga organisationerna.

För att kunna föra den fackliga kampen i de lagstiftande församlingarna bildade fackföreningsrörelsen 1889 Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP.

Många viktiga milstolpar

Under 1900-talet har de fackliga organisationerna, i samarbete med det socialdemokratiska partiet, steg för steg lyckats flytta fram arbetarnas positioner på arbetsplatsen och i samhället.

1888 Skomakargesällerna, som tillsammans med skrädderi- och textilarbetarna så småningom blev Beklädnads, sluter sig samman. Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet bildas.

1891 Södra Distriktets Grofarbetare Förbund bildas. Tre år senare blev det Sveriges Grofarbetareförbund.

1901 Grofarbetareförbundet byter namn till Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet.

1902 Storstrejk för rösträtt 15–17 april.

1903 Storkonflikt. Sveriges Verkstadsförening utfärdar lockout av 13 000 arbetare, varav 6 000 var medlemmar i Jern- och Metallarbetareförbundet. Arbetsgivarnas försök att krossa facket misslyckas och efter en månad kan arbetarna återvända till arbetet.

1905 Det första rikstäckande kollektivavtalet på svensk arbetsmarknad träffas inom verkstadsindustrin.

Under drygt fyra månader lockoutas nästan alla av förbundets 18 000 medlemmar från sina arbetsplatser. Konflikten gäller krav på minimilöner och kollektivavtal mellan Jern- och Metallarbetareförbundet och Verkstadsföreningen. Konflikten slutar med seger för metallarbetarna.

I avtalet regleras arbetstiderna, föreningsrätten erkänns och en förhandlingsordning inrättas.

1906 Parterna på arbetsmarknaden kommer i den så kallade decemberkompromissen överens om de fackliga rättigheterna: medlemmarnas rätt att organisera sig och rätten att verka för sitt fack på arbetsplatsen. Arbetsgivarna får samtidigt ”rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda arbetare samt använda arbetare oavsett om dessa är organiserade eller ej”.

1907 Sveriges Glasarbetareförbund går upp i Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Grov- och Fabriks organiserar alla typer av outbildad arbetskraft, vilket vid den här tiden ger förbundet det största medlemsantalet av LO-förbunden (51 000 medlemmar). På grund av sin storlek och eftersom vitt skilda yrkesgrupper samsas i förbundet, kallas det ibland också ”lilla LO”.

1909 SAF utfärdar omfattande lockoutvarsel, LO svarar med storstrejk. En långvarig lågkonjunktur leder bland annat till lönesänkningar, men strejken misslyckas. LO tappar en tredjedel av sitt medlemsantal. Grov- och Fabriks förlorar nära fyra femtedelar av sina medlemmar. Jern- och Metalls tillgångar förbrukas och nära hälften av medlemmarna lämnar förbundet.

1910 Ur Grov- och Fabriks bryter sig de kommunalanställda ut och bildar eget förbund.

1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet.

1917 Hungerdemonstrationer i Västervik gör att demonstrerande tändsticks- och glasarbetare utestängs från sina arbeten.

1920 Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor införs, ett av arbetarrörelsens äldsta och mest grundläggande krav.

1928 Lagen om kollektivavtal skrivs och Arbetsdomstolen inrättas. Därmed gäller fredsplikt under avtalsperioderna.

Kollektivavtal: ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation som reglerar löner och arbetsvillkor.

Arbetsdomstolen reglerar tvister om kollektivavtalet.

1936 Lagen om förenings- och förhandlingsrätt stiftas.

Föreningsrätten innebär att arbetstagaren kan tillhöra och verka för en fackförening utan att för den skull bli utsatt för diskriminerande åtgärder från arbetsgivarens sida.

Förhandlingsrätten ger parterna rätt att förhandla med varandra.

1938 Saltsjöbadsavtalet sluts. Ett huvudavtal mellan LO och SAF om förhandlingsordning i tvistefrågor och regler för hur samhällsfarliga konflikter ska hanteras.

Reglerna om förbud mot stridsåtgärder mot neutral utanförstående, så kallad tredje man, undantar bland annat sympatiåtgärder.

1943 På Beklädnads kongress behandlas en motion om lika lön för lika arbete, det vill säga att kvinnolönerna ska avskaffas.

1945 Den största strejken i Metalls historia ­– Verkstadskonflikten. Under fem månader lägger 123 000 metallarbetare ned arbetet. Det blir ingen framgång. Det 10-procentiga lönekravet blir ett påslag på 2,5 procent.

1960 LO-SAF träffar uppgörelse om att avtalens kvinnolöner ska avskaffas. För Beklädnads, där medlemmarna till största delen utgjordes av kvinnor, genomfördes detta under en treårsperiod.

1962 De Förenade Förbunden uppgår i Fabriksarbetareförbundet.

1972 Beklädnadsarbetarnas förbund bildas av Sko- och Läderarbetarnas förbund, Textilarbetareförbundet och Svenska Beklädnadsarbetare-förbundet.

1976 Reglerna om föreningsrätt, kollektivavtal, fredsplikt och medling överförs till medbestämmandelagen, MBL. Lagen innehåller också nya bestämmelser för ökat arbetstagarinflytande över arbetslednings- och företagsledningsfrågor. MBL är den centrala lagen inom svensk arbetsrätt.

1980 SAF går på offensiven. Storlockout den 2 maj. LO accepterar medlingsbud men SAF går inte med på det förrän regeringen Fälldin vädjar till arbetsgivarledningen.

1981 Beklädnads genomför en politisk strejk i protest mot att den borgerliga regeringen inte genomförde riksdagens beslut om tekopolitiken. 30 000 beklädnadsarbetare lägger ned arbetet under två timmar.

1993 Industrifacket bildas av Beklädnadsarbetarnas förbund och Svenska Fabriksarbetareförbundet.

1994 Gruvarbetareförbundet går upp i Metall.

2005 Industrifacket och Metall tar den 23 november beslut om att bilda ett gemensamt förbund, IF Metall.

2006 IF Metall startade sin verksamhet den 1 januari.