Industrin sätter "märket"
På svensk arbetsmarknad finns någonting som kallas för "märket". Med ”märket” menas den löneökning som fungerar som riktmärke, även kallad norm, för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad. På den här sidan berättar vi mer om vilka som sätter "märket" och hur det sätts.
Vem sätter "märket?"
Det finns en bred enighet om att det är facken och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.
Varför just industrin?
Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta lönemärket. Bland annat för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden. Avviker Sverige för mycket från vår omvärld så kommer det innebära att svenska arbetstillfällen slås ut.
Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna importera sånt vi inte själva kan producera – till exempel olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster. Exportinkomster som i sin tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft. Det är därför den svenska industrins lönekostnader inte kan avvika för mycket från våra konkurrentländer (till exempel Tyskland).
Vad bestämmer löneutrymmet?
De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden. I till exempel kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar. I exportindustrin bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa.
Om inte industrin är "märket" – vad händer då?
Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag. Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga och då ökar företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del.
Kan någon annan sätta "märket"?
Teoretiskt ja, men andra branscher kan vältra över löneökningar på konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna uteblir och arbetslösheten ökar. Det vill säga att konsumentpriserna äter upp löneökningarna. Då blir det mindre pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda och jobben slås ut, inte bara i industrin.
Hur sätts "märket"?
"Märket" sätts i en dragkamp mellan industrifacken (både arbetare och tjänstemän) och arbetsgivarna där flera olika faktorer vägs in. Några exempel på dessa faktorer är:
- Hur stor är produktivitetsökningen i företagen?
- Hur stor förväntas inflationen vara kommande år?
- Vad har de anställda för krav på ökade reallöner?
- Kommer löneökningen påverka industrins konkurrenskraft?
- Kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet?
Hur viktig är egentligen industrin för Sverige?
Industrin sysselsätter närmare 1 miljon människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster. Industrin och industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter och för samhällsservice av olika slag.